Archive for februari, 2010

Facebook fällde Unsgaard

Jag läser på Riksdagsrummet att statsministerns pressekreterare Edvard Unsgaard har blivit omplacerad. Han lämnar statsrådsberedningen och blir i stället politiskt sakkunnig hos migrationsminister Tobias Billström.

Det är svårt att se det som något annat än en petning på grund av hans bajs-historia på Facebook för ett par månader sedan. Enligt Riksdagsrummet har Fredrik Reinfeldt tvingats tona ner pratet om arbetslinjen efter fadäsen, det som har varit en av hans huvudnummer sedan han blev vald till Moderaternas partiledare.

Jag hoppas att detta inte leder till att partierna försöker reglera sina företrädares användare av sociala medier som Sveriges Radio har gjort.

Bloggar om , , , och annat Intressant.

… och nu lite snusk

Ibland blir jag lite förvånad över vad som anses snuskigt och stötande. Nu är det tydligen kärlek mellan kvinnor.

Inför presidentvalet 2008 gjorde Barely Policital låten “Crush on Obama” där Obama Girl sjöng ut sin kärlek för … ja, Barack Obama. Jag har med ett avsnitt om henne i min kommande bok som jag håller på att formge just nu så jag surfade runt lite och hittade ett “svar” från Hillary Clintons supportrar.

Hot4Hill är en ung kvinna som sjunger ut om sin kärlek till Hillary Clinton (se videon nedan) och det är kanske inte så konstigt att Hillary-supportrar gjorde ett svar på Obama Girls väldigt framgångsrika låt. Det konstiga är att denna hyfsat oskyldiga video kräver att man loggar in på sitt konto på Youtube för att man ska kunna se den, Youtube säger nämligen att “Detta videoklipp kan vara olämpligt för minderåriga“. Ja, det är lite lättklätt men i ärlighetens namn så visar de värre grejer på MTV varje dag.

Kan det vara så att det anses stötande för att det är en kvinna som sjunger om sin kärlek till en annan kvinna?

Signerat Kjellberg skrev mer om det för några år sedan.

Bloggar om , , och annat Intressant.

SJ:s uppnådda PR-mål

SJ har lyckats med ett PR-trick om sin försämrade resegaranti.

Tidigare gällde att man fick tillbaka hela biljettkostnaden om förseningen var större än 20 minuter per rest timme. Om en resa som normalt tog två timmar blev 40 minuter försenad fick man resecheckar som motsvarade värdet på biljetten man hade köpt. Så är det inte längre.

EU har antagit ett direktiv som har inneburit en försämring för oss i Sverige. Som vanligt i EU-sammanhang rör det sig om miniminivåer där ingen får vara sämre men den som vill får vara bättre. Det är alltså inte EU:s fel att resegarantin har försämrats för SJ hade kunnat ha kvar de gamla reglerna om de hade velat. Men…

… SJ var snabba och anpassade sig så villkoren försämrades. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag de senaste dagarna har hört representanter från SJ säga olika varianter av “vi följer det EU-direktiv som finns” men jag undrar helt enkelt:

  • Varför har SJ försämrat resegarantin?

Bloggar om , och annat Intressant.

SVT försöker stoppa gratis marknadsföring

Jag läser i Expressen att SVT har anställt en person som ska se till att melodifestivalens vinnarlåtar plockas bort från Youtube. Det rör sig tydligen om rättvisa, ingen låt ska få fördel av att ha spelats många gånger innan finalen om några veckor. Det är oklart vad det är för fel med att folk lyssnar på låtar som de gillar men det är en annan sak.

Viral marknadsföring handlar om att ett företag gör ett reklamklipp som sprids över nätet av personer som inte är anställda av företaget. Det sprids enligt principen “det där var kul/bra/häftigt, jag skickar länken till alla jag känner“. Jag ska inte gå så långt så att jag påstår att det är viralt att lägga ut en vinnarlåt i melodifestivalen på Youtube, spridningen är tillräckligt stor och omfattande, men det är konstigt att SVT försöker hindra personer att marknadsföra deras mest sedda program.

Bloggar om , , och annat Intressant.

Bloggare och tidningar om dagens Sifo

Nu tar jag en stor risk, jag vet det, men jag känner faktiskt att jag måste göra det. Det är nämligen så att nästan alla har fel utom jag.

I dag rapporterar ganska många medier om en opinionsundersökning som Sifo har gjort. Väldigt många bloggare både högersidan och vänstersidan har hakat och kommenterat undersökningen som man kan hitta i sin helhet som pdf-fil på Sifos hemsida.

När jag gick på journalisthögskolan i Göteborg hade vi ganska många lektioner om statistik och hur man ska tolka statistiskt material. Vår lärare Jan Strid sa till oss massa gånger att om vi som journalister vill skriva om opinionsundersökningar och fortfarande bli respekterade av statistiker så måste vi ha koll på den statistiska felmarginalen. Kom därför ihåg detta…

… om en förändring ligger inom den statistiska felmarginalen kan man inte dra några slutsatser alls. Den statistiska felmarginalen skiljer sig från parti till parti beroende på hur stort partiet är, större partier ger en större felmarginal, och Sifo redovisar att den är följande för de åtta redovisade partierna:

  • Socialdemokraterna ± 3 procentenheter
  • Miljöpartiet ± 1,8 procentenheter
  • Vänsterpartiet ± 1,4 procentenheter
  • Sverigedemokraterna ± 1,1 procentenheter
  • Moderaterna ± 2,9 procentenheter
  • Folkpartiet ± 1,5 procentenheter
  • Centern ± 1,4 procentenheter
  • Kristdemokraterna ±1,2 procentenheter

Det är bara Sverigedemokraternas och Moderaternas förändringar som ligger utanför “sina” intervaller. Den enda slutsatsen man kan dra utifrån undersökningen är alltså stödet har ökat för Moderaterna och minskat för Sverigedemokraterna. Det går inte att säga någonting om förändringen för de andra partierna.

Om du går igenom länkarna till olika tidningsartiklarna ovan ser du att många av dem har glömt det. Svenska Dagbladet har med det i en fotnot till sin artikel men i ingressen skriver tidningen att “Skillnaden mellan blocken har minskat med 7 procentenheter på en månad“. Det går helt enkelt inte att komma till den slutsatsen utifrån Sifos undersökning.

Felet som de (och väldigt många andra) gör är att de räknar samman förändringarna för de olika partierna och ser att gapet mellan blocken har minskat. Detta trots att det bara är Moderaterna och Sverigedemokraterna man kan veta någonting om. Därmed går det inte att dra slutsatsen som Svenska Dagbladet (och väldigt många andra) gör.

Några av dem har skrivit om undersökningen har med en passus om att det bara är Moderaternas och Sverigedemokraternas förändringar som är statistiskt säkerställda. Det hedrar dem i och för sig men det hjälper inte när de i nästa sekund skriver en text som som bygger på att förändringarna för de andra partierna är statistiskt säkerställda trots att de inte är det.

Bloggar om , , , , och annat Intressant.

TV4 ser spöken

TV4 har gått över gränsen och utnyttjar människor som befinner som kan vara sitt livs största kris. Det kokar i mig när jag tänker på vad TV4 håller på med.

De sänder programmet “Det okända” som går ut på att redaktionen ringer till människor vars anhöriga har dött och säger att de har ett medium som påstår att den anhörige spökar någonstans.  De erbjuds att följa med till platsen och kommunicera med den som har dött. En av dem som blev kontaktad var en kvinna vars två döttrar hade dött, TV4 sa att en av döttrarna spökade i ett hus i Malmö.

Programledaren och producenten Caroline Giertz och TV4 ser det som ett dokumentärprogram. SVT:s Uppdrag granskning har granskat programmet som är så dumt på så många nivåer att jag knappt vet var jag ska börja.

Det olämpliga

Jag har arbetat med döende personer och deras anhöriga. Det är ett arbete där man måste vara extremt varsam och omtänksam. Det rör sig om personer som lever under en extrem stress och sorg och det är i stort sett omöjligt att förutse hur de kommer att reagera på något som händer. Jag har sett en kvinna få en gråtattack av att se en tallrik med kanelbullar  och jag har sett en man börja skratta när han fick reda på att hans fru hade just dött. Personer under extrem press tänker inte alltid rationellt och det är hyfsat vanligt att vi journalister kommer i kontakt med sådana.

Därför är det både olämpligt och oetiskt av TV4 att ge en journalist i uppdrag att ringa en kvinna vars barn har dött och säga till henne att en av hennes döda döttrar spökar i ett hus Malmö. De kan omöjligen veta hur hon kommer att reagera på ett sådant samtal.

Dokumentär – skulle inte tro det

Ingen vet vad som händer när vi dör och det är något som mänskligheten har brottats med i alla tider. Det finns personer som hävdar att de kan komma i kontakt med döda personer men alla dessa har en sak gemensamt. Ingen av dem har klarat av att visa sin förmåga under vetenskapligt kontrollerade former. Det är viktigt, ingen av dem har klarat det. Därför är det minst sagt magstarkt av TV4 att hävda de sysslar med dokumentär verksamhet när de påstår att en någons anhörig spökar någonstans och att de har en person som kan komma i kontakt med denne.

Detta är inte dokumentär verksamhet. Det är bluff och båg från början till slut.

Anseendet för journalistiken

SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersöker allmänhetens förtroende för olika saker och hur man än mäter så brukar vi journalister ligga väldigt dåligt till. Efter bara tre veckor på journalisthögskolan fick jag få stå till svars inför folk om vad media gör och det har fortsatt sedan dess.

Nu har allmänheten fått ytterligare ett tecken på att vi journalister är cyniska svin som lurar folk och bara bryr oss om tittarsiffror. Det är mycket tråkigt.

Fler bloggare har skrivit om detta: Hans Iwan Bratt, Lars Johansson, Orsakverkan, Christer Sturmark och Humanistbloggen.

Bloggar om: , , , , , , och annat Intressant.

Minnen från 2004

SVT Play är dåligt för arbetsmoralen. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har fastnat där och formligen timmarna flyger i väg när jag egentligen borde jobba med annat. I bästa fall får jag väl kalla det för kompetensutveckling.

De senaste dagarna har jag gått igenom intervjuprogrammet “Allvarligt talat” från 2004 med Jasenko Selimović som programledare. Han intervjuar:

Klicka på länkarna och se programmen, de är rysligt bra. Jasenko Selimović har en intervjustil som journalister borde inspireras av.

Grekland visar behovet av öppenhet

Då och då väcks tankar om att den svenska offentlighetsprincipen är för omfattande. Ett exempel är den före detta riksrevisorn Inga-Britt Ahlenius i Jasenko Selimovićs utmärkta TV-program “Allvarligt talat” från 2004. (se videon nedan)

Grekland är ett aktuellt exempel på hur det kan gå. I dag kostar en euro mindre än tio kronor och det är första gången sedan i november 2008. Det finns två orsaker: den första är att kronan har stärkts efter Riksbankens besked att höja räntan nästa år. Den andra är att euron har försvagats kraftigt på grund av den dåliga ekonomin i eurolandet Grekland.

Öppenhet i kombination med fria och oberoende medier är ett utmärkt sätt att motverka fusk och korruption. Inför Greklands byte av valuta till euron 2001 redovisade den grekiska regeringen under ledning av socialisten Kostas Simitis statistik som visade att den grekiska ekonomin var i bra skick. Det visade sig vara en lögn.

2004 bytte Grekland regering och den konservative Kostas Karamanlis blev premiärminister, en post han hade till förra året då socialisten Georgios Papandreou tog över. Papandreou upptäckte att den konservativa regeringen hade fuskat med redovisningen av budgetunderskott som visade sig vara många gånger större än tidigare vad regeringen hade redovisat.

Om Grekland hade haft samma öppenhet och kontrollmöjligheter som vi har i Sverige skulle det som nu äventyrar hela eurozonens ekonomi inte ha kunnat inträffa. Då hade vem som helst kunnat granska siffrorna och hitta eventuella felaktigheter. De som vill ha inskränkningar i den svenska offentlighetsprincipen borde tänka på det.

Bloggar om , , , , och annat Intressant.

Drömknäcket

Samtal jag hade med en kompis för några dagar sedan:

Kompis: Om du fick göra precis vilket jobb du ville, vad skulle det vara?
Jag: Måste det vara realistiskt?
Kompis: Hur menar du?
Jag: Tja, det vore ju spännande att åka tillbaka i tiden och intervjua Jesus.
Kompis: Njae, det måste vara realistiskt.
Jag: Hmm, jag ska fundera…

Nu har jag funderat, mitt drömjobb vore att ta med mig kameran och en simultantolk till Nordkorea för att följa landets ledare Kim Jong Il. Det är realistiskt i den bemärkelsen att Kim Jong Il lever och att man inte behöver någon tidsmaskin för att åka dit. Det “enda” som behövs är hans tillstånd och där kanske det realistiska i idéen försvinner.

Jag har två mycket tydliga minnen från när jag var barn, jag är född 1975.

Min farmor och farfar bodde i den lilla byn Mavrothalassa i norra Grekland som ligger ungefär fem mil från gränsen till Bulgarien. Någon gång i början av 80-talet berättade min farfar för mig om andra världskriget som han deltog i. Vi gled in på demokrati och han berättade vad det var för något. Jag kommer inte ihåg allt han sa men det gick ut på att folket styr, att man får tycka vad man vill och att man får säga emot regeringen utan att åka i fängelse. Jag tyckte det lät ganska självklart så jag frågade om det var någon som inte ville ha det så. Jo då, svarade han, i Bulgarien är det inte så. Där kan man åka i fängelse om man säger emot dem som bestämmer. Jag förstod inte bättre då så tyckte jag att bulgarer var konstiga i ganska många år efter det. Hur kunde de vilja ha det så?

Det andra minnet kommer från i mars 1985 när jag bodde på Rindö i Stockholms skärgård. Sovjets ledare Tjernenko hade just dött och jag satt och bläddrade i en kartbok när jag upptäckte att det var längre till min hemstad Göteborg än vad det var till Sovjet. Jag hämtade en linjal och mätte avståndet mellan Rindö och Göteborg och sedan mellan Rindö och Dagö som tillhörde Sovjet då. Det var ingen tvekan om att det var närmare till Sovjet. Det var en hissnande känsla, Göteborg låg längre bort en en av de värsta diktaturerna jag kände till.

Folkets hus i Bukarest

Världens näst största byggnad byggdes medan befolkningen hade ransonering på kalorier

För några år sedan var jag i Rumäniens huvudstad Bukarest och såg världens näst största byggnad, (Pentagon är större). Nicolae Ceauşescu byggde det på 80-talet samtidigt som befolkningen i landet svalt. Han kallade det för Folkets hus men det var inte många i folket som hade tillträde så det ligger inte så lite förakt i namnet.

Ceauşescu ville visa världen att Rumänien klarade sig självt, allt byggnadsmaterial i huset skulle komma från Rumänien så han avlövade han en stor del av landet på naturtillgångar. Man måste nästan se huset för att verkligen förstå hur stort det är, inga bilder kan fånga det.

Det skulle vara spännande att träffa Ceauşescu och fråga hur han resonerade men han är död…

… men det är inte Kim Jong Il.

Nordkorea är ett isolerat land som i sin officiella politik hyser en enorm beundran för sina ledare Kim Il Sung och hans son Kim Jong Il. Jag skriver “sina ledare” i plural för Kim Il Sung är fortfarande president trots att han är död. Det vore oerhört spännande att få följa landet från insidan och tillbringa en månad med Kim Jong Il. Hur ser han på sitt land? Hur ser han på omvärlden? Hur tänker han kring saker och ting?

Frågorna är många.

Bloggar om , , och annat Intressant.

Den ointelligenta reklamen

Under den senaste reklampausen i Spotify fick jag hör att jag borde lyssna på en skiva (heter det så nu för tiden?) av Cheryl Cole och att jag borde anlita Swedbank för att få reda på vad min bostad är värd. Cheryl Cole och Swedbank har kastat pengar i sjön, jag är dödsmetallare så jag har lyssnat på den här skivan de senaste veckorna (länk till er som inte har Spotify) och jag bor i en hyresrätt som jag inte kommer att tjäna ett smack på.

Detta är så dåligt på så många nivåer att jag inte riktigt vet var jag ska börja men jag kan göra ett försök.

Spotify vet bättre än någon annan vilken musik jag lyssnar på så de borde skicka reklam om att festivalen Metaltown i Göteborg i sommar, inte att Mika spelar i Annexet (som jag fick höra till leda för några veckor sedan). De har min adress så de skulle kunna ta reda på att jag inte bor i en bostadsrätt.

Detsamma gäller Göteborgs-Posten. Låt mig gå igenom reklamen jag läser på deras hemsida med en liten kommentar till var och en.

  1. GP-pucken – Jag läser aldrig några artiklar om ishockey på deras hemsida så de borde förstå att jag inte är intresserad av deras ishockeyturnering.
  2. Pensionssparande – De kan nog inte ha koll på mitt pensionssparande.
  3. Premuerera på GP – Det gör jag redan, de om några borde veta det.
  4. Match.com - Jag är lyckligt gift så… De borde veta att jag aldrig klickar mig fram till artiklar om dating, relationer eller hur man träffar den rätte.
  5. MeraJobb.se – Jag har redan ett jobb och jag är inte registrerad som arbetslös eller arbetssökande någonstans. På GP:s sida läser jag aldrig några artiklar som handlar om att söka jobb.
  6. Skidresor till fjällen – Jag läser inte heller någonting om skidresor eller skidåkning på GP:s hemsida.
  7. Visa upp din nyfödda bebis för släkten – Jag har ingen nyfödd bebis och jag klickar mig aldrig in på sidor där andra visar upp sina nyfödda bebisar. GP borde veta det.
  8. Biofilmer – Jag läser en hel del om filmer och jag bor ett par hundra meter från Göteborgs största biograf så här har de en poäng men den är förmodligen oavsiktlig.

Jag är inte programmerare och jag har väldigt dålig koll på vad som händer inne i en dator. Däremot kan jag konstatera att om någon skriver ordet “Gitarr” i ett mejl som kommer till min Gmail så får jag massa reklam om var jag kan köpa gitarrer. Google har bevisligen lyckats göra reklamen mer intelligent än svenska medier vars reklam är lika smart som en dammtuss.

Svenska medier har pengar att tjäna om de bara gjorde reklamen lite smartare.

Bloggar om , , , , och annat Intressant.

Politiken – Media: 147 – 1 (Minst)

Det senaste programmet av Medierna i P1 tar upp Fredrik Reinfeldts (och Göran Hägglunds) felsägning där han sa att det är 100.000 fler som arbetar i dag jämfört med 2006. Etablerade journalister som SVT:s Mats Knutsson och Aftonbladets Lena Mellin publicerade den felaktiga siffran till att börja med.

Jag har inget bevis för det jag kommer att skriva nu. Du får tro mig eller du får låta bli men…

…jag och min fru såg debatten tillsammans och vi reagerade direkt. Vi satt i soffan båda två och brast ut att det inte kunde stämma.

Det intressanta citaten hittar du vid nedanstående “klockslag” i partiledardebatten hos Agenda:

24:13 Fredrik Reinfeldt kommer med den felaktiga statistiken
24:58 Mona Sahlin svarar direkt att 140 nya personer har blivit långtidsarbetslösa varje dag det senaste året.
31:38 Göran Hägglund upprepar din felaktiga statistiken.

Politiker vill naturligtvis presentera en bild som är så positiv för det egna partiet som möjligt. Det finns många knep men två av de vanligaste är:

  • Välj vilken tidpunkt du ska räkna ifrån. Om du först har skurit ner och sedan har satsat ska du använda tidpunkten efter nedskärningen som startpunkt. Då kan du säga något i still med “Vi har satsat på X kronor sedan Y vilken har gett Z fler högskoleplatser/ händer i vården/högre lärartäthet i gymnasiet”.
  • Arbetslöshetsstatistik är lätt att tricksa med, det finns en uppsjö olika sätt att räkna så det är bara att välja och vraka. Lägg till exempel märke till att Mona Sahlin hänvisade till de långtidsarbetslösa i sitt svar på Fredrik Reinfeldts felaktiga siffra. Det är inte samma sak som att mäta den totala arbetslösheten men det är bättre utifrån hennes utgångspunkt. Jag har inte kollat upp det själv men jag utgår från det för annars skulle hon inte ha sagt så.

De som är politiskt aktiva på hög nivå är politiska djur. De tänker på sitt uppdrag i stort sett hela tiden, de slukar statistik med glädje och de funderar på hur de ska tolka den så att det gynnar deras sak. Till sin hjälp har de en stab av politiska tjänstemän som servar dem med information, beräkningar och underlag.

Svenska medier är inte i närheten av att ha samma personalstyrka. Det arbetar ett hundratal personer på Socialdemokraternas riksdagskansli och ytterligare 47 personer på det Socialdemokratiska partihögkvarteret i Stockholm. Mats Knutsson, som intervjuades i P1:s program, berättade att hans redaktion hade en person som sysslade med research. Jämför det med staben som Socialdemokraterna har till sitt förfogade och lägg sedan till staberna som de andra sex partierna har. Då förstår man att det kan vara svårt för Mats Knutsson och hans medarbetare att hänga med.

Det är varken realistiskt eller önskvärt att Mats Knutsson ska matcha de politiska partierna i antalet anställda. Däremot bör medierna göra som politiken alltid har gjort, anställ politiska djur med ett enormt intresse för politik och se till att inte LAS:a ut dem efter elva månader.

Bloggar om och annat Intressant

Gammelmedias RSS-policy

Nyhetsmedierna förstår inte mekanismen bakom RSS-flöden. Jag använder RSS-läsare för att följa bloggar och nyheter, det är lättöverskådlig det är väldigt enkelt att följa bloggar. Texten, eventuella bilder och youtube-klipp syns och när jag har läst trycker jag på K-tangenten som tar mig vidare till nästa inlägg. Grafiken är sämre än att gå in på “den vanliga” bloggsidan men det spelar ingen roll för det är inte typsnittet jag är ute efter.

Så är det inte med nyheter. På bilden ser du Svenska Dagbladets RSS-flöde som i dag har med Sarah Palin. Jag får se rubriken och den första raden i artikeln. Om jag vill läsa resten av texten måste jag klicka på rubriken så att jag kommer in på Svenska Dagbladets hemsida. Det är likadant för alla nyhetsmedier som jag har hittat.

Kalla det för i-landsproblem men det är minst sagt mossigt. En av poängerna med RSS-flöden är att man snabbt och enkelt ska kunna hitta och läsa det man vill komma åt. Jag mejlade till några av redaktionerna och frågade varför, Aftonbladet svarade:

Så var kutym när dom sattes upp för rätt många år sen. Vi pratar en del om att bjuda på lite till, kanske ingress och något mer stycke, men vi vill ju gärna få in läsaren på sajten…

Det är ett intressant svar på två sätt:

För det första använder Aftonbladet fortfarande av en kutym som “sattes upp för rätt många år sen“. Vi pratar om ett område där utvecklingen går framåt med rasande fart. Det som är aktuellt i dag kommer kanske inte vara det om några månader, ännu mindre om “rätt många år“. Ändå fortsätter det.

För det andra tyder det på ett konstigt resonemang om mediekonsumtionen för oss som använder RSS-flöden. Jag är intresserad av nyheten och jag vill veta vem som rapporterar den. Jag är inte intresserad av att se andra nyheter på till exempel Aftonbladets hemsida för jag bryr mig inte om kändisar, dokusåpor och popmusik. Om jag hade gjort det hade jag ställt in med RSS-läsare så att den följer det också.

Jag kan tänka mig att Aftonbladet vill att jag kunna se annonserna på sidan så att de får betalt men det går att lösa. Det är inga problem att ha reklambilder i RSS-flöden.

Gör om, gör rätt.

Bloggar om , och annat Intressant

Förlåt Tomas Ramberg

I går tog jag risken att gissa vad Maud Olofsson skulle svara på frågorna om Centerns dåliga opinionssiffror. Som jag skrev så brukar Ekots lördagsintervju uppehålla sig en hel del om sådant när de har politiker i studion.

FÖRLÅT!!!

Jag har just lyssnat på den nästan 35 minuter långa intervjun och Centerns opinionssiffror diskuterades inte alls och det är jag glad för. Det blev i stället en mycket intressant intervju om bland annat Saab. Så fel kan man ha ibland.

Du kan höra intervjun här.

Skrivet innan Olofsson blir intervjuad i Ekots lördagsintervju

Om ett par timmar blir Centerns partiordförande Maud Olofsson intervjuad i Ekots lördagsintervju. Jag är rädd att en stor del av programmet kommer att handla om Centerns dåliga opinionssiffror. Det kan finnas en poäng med det för det ser onekligen ganska mörkt ut för Centerns del men jag tycker ändå att det är en tråkig och förutsägbar form av journalistik.

Det är inte en allt för djärv gissning att redan i förväg gissa vad Maud Olofsson kommer att säga:

  • Vi ska bli bättre med att komma ut med vår politik.
  • Vi har haft några tuffa månader bakom oss men nu…
  • Den enda opinionsundersökningen som spelar roll är den som sker på valdagen.
  • Alliansen består av fyra partier och nu ska vi profilera oss. Vi är de enda inom alliansen som vill…
  • Det går upp och ner i opinionen för alla partier.
  • Vi står upp för vår politik och visade vi att vi var konsekventa i samband med Saab-affären. Skattebetalarna har inte behövt gå in med några pengar i Saab till skillnad från vad oppositionen/Socialdemokraterna/Mona Sahlin ville.
  • Hon kommer att försöka släta över det faktum att Sverigedemokraterna är större än Centern i många opinionsundersökningar.

Det är en inte roligt för partiledare att förklara dåliga opinionssiffror men det är ungefär så här det brukar låta. Det är i ärlighetens namn inte så konstigt för vad skulle de annars säga? Frågan är vad det får för konsekvenser för journalistiken. Jag har lyssnat på alla avsnitt av Ekots lördagsintervju, de finns på Ekots hemsida, och redaktionen brukar hänga kvar vid opinionssiffror ganska länge. Man kan fråga sig vad som är poängen med det när man ändå vet vad den som blir intervjuad kommer att svara.

Jag hoppas att Tomas Ramberg släpper frågan om Centerns opinionsläge ganska snabbt och går in på mer intressanta frågor som Saab, Vattenfall och Centerns profilfrågor inför det mycket spännande valet i höst.

Bloggar om , , , , och annat Intressant

Bayern står på sig

Jag läser i DN att den tyska delstaten Bayern fortfarande envisas med att hävda att de har upphovsrätten till Adolf Hitlers bok Mein Kampf. Det är mycket märkligt.

Tysk lag stadgar tydligen att den ekonomiska upphovsrätten ägs av staten i 70 år från upphovsmannens död. Detta till skillnad från i Sverige där upphovsrätten går i arv och där arvingarna är de enda som kan hävda den ekonomiska upphovsrätten om inte upphovsmannen har sålt den till exempelvis ett förlag. Om det inte finns några arvingar eller förlag finns således ingen som kan hävda upphovsrätten och då blir verket i praktiken fritt. Adolf Hitler har inga arvingar och förlaget som gav ut boken på 30-talet hade gått i konkurs. Därför vann ett svenskt förlag en tvist mot Bayern i (den svenska) Högsta Domstolen.

Man kan tycka vad man vill om upphovsrätten, jag gillar den, men det är anmärkningsvärt att en stat försöker blockera mångfaldigande av ett verk på det här sättet.

Jag har läst Mein Kampf och den är usel på många sätt:

För det första förespråkar den ett samhälle som jag inte vill ha. Jag är inte nazist så jag behöver knappast gå in på saken närmare.

För det andra är den full av logiska luckor. Hitlers politik bygger på rasbiologiska antaganden där den germanska (som han hänvisar till mycket oftare inte den ariska) rasen är överlägsen alla andra. Om man nu skulle köpa det antagandet skulle man ju kunna anta att avkomman från två människor av olika ras skulle bli ett medelvärde mellan de två. Icke sa Nicke. Hitler hävdar att avkomman då skulle bli lägre stående än den lägst stående förälderns ras. Alltså, om en arier får barn med en jude kommer barnet stå lägre än juden. Det “bevisar” han med att en räv inte skulle para sig med en varg. Hänger du med? Nej, inte jag heller.

För det tredje är den uselt skriven. Meningarna sträcker sig ofta över fem rader och han proppar dem fulla med bisatser så det blir ganska svårläst.

Boken finns att köpa på antikvariat lite här och var och många bibliotek har den. Jag rekommenderar att du läser den. Säga vad man vill men den har präglat Europas historia en hel del.

Uppdaterat

Signaturen “Nos” har upplyst mig om att Mein Kampf finns att köpa på Bokus. Tack för tipset.

Bloggar om och annat Intressant

Det är inte mig det är fel på…

Hej Annika!

Vi kan inte ha det så här längre. Vi har aldrig träffats men jag har gillat dig så länge jag har känt till dig. Du är Sveriges Radios kanske starkaste varumärke och det är välförtjänt, du är helt enkelt förbannat bra på det du gör och till skillnad från många andra så klagade jag aldrig när du började på min favoritkanal P1. Dessutom gillade jag verkligen att du strejkade i en minut i protest mot Sveriges Radios personalpolitik.

Jag tror att du och jag skulle kunna bli ganska bra kompisar. Jag är inte alls lika rolig som du men vi slänger käft på ungefär samma sätt så om jag fick chansen så tror jag att det skulle klicka. Inte som mellan kungen och Silvia, ta det inte på det sättet, men jag tror att det skulle funka.

Men det finns ett problem. För några veckor sedan gick du ut på Twitter och skrev att du hade 6.666 följare. Det är inte mycket att säga om det för du är ju rolig och bra (jag ska sluta fjäska nu) men Twitter och andra sociala medier bygger på att det är just socialt. Det är minst två personer som kommunicerar och bryr sig om varandra. Annars blir det som de där störiga typerna som man träffar då och då som är helt uppfyllda av sig själva och håller små föreläsningar om allt de kan och har gjort. Du vet den där som hela tiden hänvisar till “När jag var i Japan så…” eller “När jag gick i skolan och slog en tunnel på Zlatan så…

Tyvärr är du inte så social på Twitter. Det är mer än sex tusen personer som följer dig men du följer inte någon. Det är några som har påpekat det men dina svar har varit ganska tråkiga och intetsägande. Du har inte alls varit den där trevliga och roliga Annika som vi har lärt känna i Sveriges Radios program.

Därför måste jag meddela att jag nu gör slut med dig på Twitter. Jag önskar verkligen att vi kan bli kompisar igen men som det är nu så funkar det inte för en relation måste gå åt två håll. Det är inte mig det är fel på, det är dig.

Bloggar om , och annat Intressant

Mer om den påstådda SD-”kapningen”

I går kommenterade jag opinionsundersökningen från TV4 och Kanal 5 där Sverigedemokraterna fick väldigt många röster. Jag vet att man inte ska älta och bli tjatig men jag kan inte låta bli.

Först trodde jag att det var fråga om en nätomröstning. Det är väldigt enkelt och billigt att slänga upp ett omröstningsformulär på sin hemsida och jag förutsatte att det var vad kanalerna hade gjort. Döm av min förvåning när jag får reda på att jag hade fel. Omröstningarna skedde med SMS vilket ger ett ännu sämre urval än en nätomröstning. I SMS-omröstningar kostar det pengar för dem som vill delta.

Enligt SVT var det en del av en satsning inför valet (se klippet nedan). TV4 är Sveriges största enskilda TV-kanal, jag hoppas verkligen att de skärper till sin valbevakning i framtiden för detta är helt enkelt för dåligt.

Bloggar om , , , , och annat Intressant

Fredrik Reinfeldts felräkning

Fredrik Reinfeldt (och faktiskt också Göran Hägglund) sa i partiledardebatten för ett par dagar sedan att 100.000 fler personer arbetar i dag jämfört med när den borgerliga regeringen tillträdde 2006. Siffran visade sig vara felaktig och Socialdemokraternas Tomas Östros har gått ut och spekulerat i om statsministern medvetet går ut med felaktiga siffror. Maken till dumheter…

Man kan tycka vad man vill om Fredrik Reinfeldt men en sak kan vi slå fast, han är inte korkad. Han vet att det han säger blir granskat, om han påstår något som är så felaktigt som det här visade sig vara så vet han att det kommer att komma fram och han vill naturligtvis inte stå med rumpan bar.

Det pratas ofta om att media förstärker politikerföraktet genom snuttifieringar och hårdvinklingar. Jag tror att det till viss del stämmer men jag är helt övertygad om att det Tomas Östros nu gör också förstärker politikerföraktet. När han påstår att statsministern ljuger medvetet stannar inte smutsen på statsministern. Det kletar ner alla politiker, också Tomas Östros.

Jag önskar att någon journalist hade frågat Tomas Östros om det.

Bloggar om , och annat Intressant

Meningslös läsarmedverkan

Ett antal svenska medier rapporterar att TV4 och Kanal5 misstänker att deras opinionsundersökning blev “kapad” av en grupp Sverigedemokrater så att partiet fick 46,1 procent. Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder förnekar att partiet har manipulerat undersökningen.

Jag har ingen aning om vilka som har deltagit i undersökningen men två saker vet vi. För det första har Sverigedemokraterna inte stöd av 46,1 procent och för det andra så uppmanar partier så gott som alltid sina medlemmar att gå in och rösta i tidningars nätundersökningar efter partiledardebatter.

Detta visar hur dåliga mediers omröstningar på nätet är. Resultaten av dem är inte representativt för befolkningen (vilket många av tidningarna påpekar med minimala bokstäver) men ändå används de ofta som underlag till artiklar som “Läsarnas dom, X vann debatten“.

Svenska medier brottas med sjunkande intäkter och det har blivit lite på modet att läsarna ska få vara med. Jag tycker att det är en utmärkt idé men det blir ett problem när det enda vi får delta i är meningslösa nätomröstningar som alla som alla ändå vet är felaktiga.

Bloggar om , , , och annat Intressant

Bildspråk från stenåldern

Jag hade en fantastisk TV-lärare på journalisthögskolan i Göteborg, Torbjörn Hallerbäck. Det första han sa till oss på vår första TV-lektion var att TV handlar om känslor. Han har rätt.

TV-mediet ger möjlighet att kombinera rörlig bild, stillbild, prat och ljud på ett sätt som inget annat medium är i närheten av men tyvärr har vi inte kommit på hur vi ska använda det. Jag har till exempel kommit på mig själv med att ofta se TV-nyheter från köket där TV:n inte står. Det brukar ofta gå alldeles utmärkt för det viktiga är det som sägs, inte det som syns. Det blir som radio fast med rörlig bild som man ändå klarar sig utan.

Stillbild och ljud har bokstavligt talat funnits i årtusenden. Våra förfäder har utvecklat bild, musik och muntligt berättande sedan de bodde i grottor men det är annat med TV, det har funnits i runt 50 år så det är inte så konstigt att det ligger efter. Formen när det gäller nyhetsrapportering är ofta sjukligt förutsägbar och jag har skrattat många gånger åt Charlie Brookers parodiska “nyhetsinslag” som visar exakt hur det brukar gå till. Ofta är det inte bättre än så här.

Bloggar om , och annat Intressant Tack DN:s medieblogg för filmtipset

Go to Top